Aufgrund der hohen Trefferanzahl wurde nur eine begrenzte Anzahl Vokabeln ausgegeben. Mehr anzeigen.
EsperantoDeutsch
adaĝeadagio
ekĝemiaufstöhnen
aufseufzen
draĝeomit Zucker überzogene Nuss
Dragee
domaĝeschade
bedauerlicherweise
bedauerlich
doĝejoPalast in Venedig
Dogenpalast
buĝetoHaushaltsplan
Etat
Budget
anĝeloEngel
anĝelaengelhaft
AlĝeroAlgier
etaĝeroWandregal
Wandgestell
Regal
Etagere
ensonĝeim Traum
diĝestoDigest
Buchkürzung
danĝeroGefahr
danĝerigefährlich sein
danĝerariskant
gefährlich
besorglich
budĝetoHaushaltsplan
Budget
averaĝeim Durchschnitt
arĝentoSilber
arĝentiversilbern
arĝentasilbrig
silbern
Silber~
alĝeriaalgerisch
Alĝerio[Staat] Algerien
edziĝemaheiratslustig — Mann
ĉantaĝein erpresserischer Weise
baniĝemagerne badend
badelustig
aranĝemaveranstaltungsfreudig
arangierfreudig
anĝelusoEngel des Herrn
Angelusläuten
Angelus (Domini)
dumvojaĝewährend der Reise
diverĝecoMeinungsverschiedenheit
Divergenz
diliĝencoPostkutsche
Eilpostkutsche
Diligence
danĝerecoGefährlichkeit
bandaĝejoVerbandsplatz
arĝentumiversilbern
arĝentiziversilbern
arĝentanoNeusilber
amikiĝemasich gerne anfreundend
gern Freund werdend
alĝeriano[Staatsbewohner] Algerier
ekplorĝemiaufstöhnen
aufschluchzen
edziniĝemaheiratslustig — Frau
diverĝencoMeinungsverschiedenheit
Divergenz
distriĝemazerstreut
zerfahren
fahrig
ĉefanĝeloErzengel
arkianĝeloErzengel
apartiĝemaungesellig
sich gerne absondern
algluiĝemaklebrig
akordiĝemaverträglich
adaptiĝemoAnpassungsfähigkeit
adaptiĝemagefügig
anpassungsfähig
entrudiĝemavorwitzig
sich aufdrängend
enŝipiĝejoSchiffsanlegestelle für den Einstieg
enpensiĝematiefsinnig
nachdenklich
enmiksiĝemavorlaut
sich gerne einmischend
endanĝerigoGefährdung
endanĝerigiin Gefahr bringen
gefährden
elturniĝemasich gerne herauswindend (aus einer Sache)
elŝipiĝejoSchiffsanleger
Anlegestelle
ekscitiĝemareizbar
leicht erregbar
ekflamiĝemaleicht entflammbar
feuergefährlich
difektiĝemaleicht zu beschädigen
leicht zerbrechlich
leich verderblich
balanciĝemaschwankend
arĝentaĵojSilberwaren
amasoloĝejoMassenquartier
albordiĝejoSchiffsanlegestelle
elmontriĝemasich gerne zeigend
efektiviĝecodie Selbstverwirklichung
danĝerbremso[Eisenbahn] Notbremse
ĉefserĝentoFeldwebel
bombrifuĝejoLuftschutzkeller
alĝustigeblaverstellbar
anpassbar
ĉiutagealltäglich
Tag für Tag
aĵgenrounbelebtes
danĝer-numero[Telefon] Notruf
arĝentaĵistoSilberschmied
danĝer-elirejoNotausgang
ekscesa manĝemoVöllerei
Fresserei
ĉiutagecaalltäglich
ĉefagentoGeneralvertreter
ĉefgeneraloGeneralfeldmarschall
Feldmarschall
alĝustigebla anguliloverstellbarer Winkelmesser
ĉambroagentejoZimmervermittlung
Zimmernachweis
banaĥa algebroBanach-Algebra
aŭtogenaautogen
antaŭ nelongeneulich
eŭgenikoEugenetik
Erbpflege
Erbhygiene
detalege parolaĉizerreden
degelaĵoSchneematsch
Abgetautes
aŭtogenaursprünglich
selbständig
celtaŭgecoZweckmäßigkeit
antaŭlongeviel früher
lange davor
antaŭgeedzavorehelich
antaŭ nelongevor kurzem
detalege parolaĉibreittreten
antaŭ longevor langer Zeit
bedaŭrindegeüberaus bedauerlich
jammerschade
aŭtosugestioSelbstbeeinflussung
Autosuggestion
antaŭzorgemavorsorglich
umsichtig
devige aŭkciizwangsversteigern
astronomia geografia latitudogeographische Breite

Proverbaro Esperanta (M. F. & L. L. Zamenhof)
Le<b>e</b> kaj rajte.
Vivi lar<b>e</b> kaj lukse.
Pastron nutras pre<b>e</b>jo.
Mia lo<b>e</b>jo mia re<b>e</b>jo.
Malria kiel muso pre<b>e</b>ja. (so) arm wie eine Kirchenmaus
Troa petolo dan<b>e</b>ra al kolo.
Flami<b>e</b>ma kiel ligno rezina.
Mia lo<b>e</b>jo estas mia re<b>e</b>jo.
Traflugis an<b>e</b>lo preter orelo.
Kiso malsincera estas dan<b>e</b>ra.
Por ebriulo ne ekzistas dan<b>e</b>ro.
Nele<b>e</b> akirita ne estas profita.
Iom da malvero ne estas dan<b>e</b>ro.
Koko krias fiere, sed ne dan<b>e</b>re.
Kiu kura<b>e</b> aliras, facile akiras.
Vivo modera estas vivo sendan<b>e</b>ra.
Nek transna<b>e</b>ble, nek transireble.
El fremda ledo oni tranas lar<b>e</b>.
Akvo trankvila estas akvo dan<b>e</b>ra.
Virino kolera pli ol hundo dan<b>e</b>ra.
Per vorto <b>e</b>ntila io estas facila.
Parolo an<b>e</b>la, sed penso pri telo.
La lumo por vero ofte estas dan<b>e</b>ro.
Kiu multe minacas, ne estas dan<b>e</b>ra.
Li estas flami<b>e</b>ma kiel rezina ligno.
emu kaj ploru, sed is fino laboru.
De vorto <b>e</b>ntila ne doloras la lango.
Troa petolo estas dan<b>e</b>ra por la kolo.
Se silentas draejo, malpacas lo<b>e</b>jo.
Pre<b>e</b>jo proksima, sed Dio malproksima.
Kura<b>e</b> li staras, kiam muro lin baras.
Kontentigi iujn e an<b>e</b>lo ne povas.
Vulpo faras oferon atendu dan<b>e</b>ron.
Vilaano kreditas, vila<b>e</b>stro pruntas.
Najbaro ne <b>e</b>mas, kiam boto nin premas.
Kiu kritikas kura<b>e</b>, mem agas malsa<b>e</b>.
entila kaj trankvila, kun koro el oro.
e tro <b>e</b>ntila ekstero mankas sincero.
Plej facile promeso rimias kun forgeso.
Malsaulon oni batas e en la pre<b>e</b>jo.
Malparulo uas nelonge, avarulo neniam.
Por virta orelo ne dan<b>e</b>ras vorto malbela.
Plej dan<b>e</b>ra malsano estas manko de sao.
Estinta amiko estas plej dan<b>e</b>ra malamiko.
Parolo estas ar<b>e</b>nto, oron similas silento.
En trankvila vetero iu remas sen dan<b>e</b>ro.
Ebrieco pasas post dormo, malsa<b>e</b>co neniam.
Vilaano kreditas, vila<b>e</b>stro prunteprenas.
Saltadi irka afero, kiel blovata ne<b>e</b>ro.
Li estas kompetenta, kiel besto pri ar<b>e</b>nto.
E tono verdias, se i longe ne movias.
Almozpetanto sin<b>e</b>na restas kun sako malplena.
Vort en usta momento faras pli ol ar<b>e</b>nto.
La plej dan<b>e</b>ra homo malbona in en domo.
Esti an<b>e</b>lo inter homoj, sed satano en la domo.
Sonorilo vokas al pre<b>e</b>jo kaj mem neniam eniras.
Longe erpas la kruo, is i fine rompias.
Kalumniante konstante, oni e an<b>e</b>lon nigrigas.
Amo kaj aluzo estas gefratoj.
Por pot argila poto fera estas najbaro dan<b>e</b>ra.
Kelktempa eso ne estas forgeso.
Komplezema malsaulo estas pli dan<b>e</b>ra ol malamiko.
Malfelio sin ne <b>e</b>nas, faru geston i tuj venas.
Geedzoj en paco vivas en rea palaco.
Ofte mano forgesas, kion buo promesas.
Felio hodia karesas, morga forgesas.
Se malriulo sukcesas, li iujn forgesas.
Flugema kiel vento.
Oni faris, oni esis, kaj ni ion forgesis.
Geamantoj sin pikas.
Dan<b>e</b>ro sieas, al Dio ni preas; dan<b>e</b>ro esas, ni Dion forgesas.
Longe telas telisto, tamen fine li pendos.
Dan<b>e</b>ro sieas, al Dio ni preas dan<b>e</b>ro esas, ni Dion forgesas.
Inter fremdaj i estas edzino-an<b>e</b>lo, kun la edzo i estas demono kruela.
Sama gento, sama sento.
Dio orfojn ne forgesas.
Dan<b>e</b>ra estas bovo antae, evalo malantae, kaj malsaulo de iuj flankoj.
Senfortuloj longe vivas.
Malbonon oni memori ne esas, bonon oni balda forgesas.
Post konfeso venas forgeso.
Bonaj infanoj gepatrojn feliigas, malbonaj ilin entombigas.
Vazo rompita longe sin tenas.
Bonfaron oni facile forgesas.
Filo konfesis, patro forgesis.
Ne longe sinjora daras favoro.
Bongusta peco longe ne atendas.
Kiu dormas longe, vivas mallonge.
Filo konfesis patro forgesis.
Bato de patrino ne longe doloras.
Nenia peketo restas longe sekreto.
La sigelo ankora ne estas metita.
Bona kaporalo revas esti generalo.
Malgranda birdeto, sed akra ungeto.
Inter generaloj parolu pri bataloj.
Por regna speso ne ekzistas forgeso.
Oni bonon forgesos, malbonon memoras.
Liaj dentoj povas forgesi sian metion.
Amikon karesu, sed kalkuli ne forgesu.
Bone sukcesu, sed anka nin ne forgesu.
Ni facile forgesas, kio nin ne interesas.
Kiu ne estis kaporalo, ne estos generalo.
Formeti la aferon en la keston de forgeso.
Ni forgesas averton, ni memoras la sperton.
Agrabla estas gasto, se ne longe li restas.
Se geedzoj sin batas, fremdulo restu flanke.
Dio longe paciencas, sed severe rekompencas.
Rangeto rangon respektu, modestan lokon elektu.
Pri laboroj maldiligenta, pri festoj plej kompetenta.