Aufgrund der hohen Trefferanzahl wurde nur eine begrenzte Anzahl Vokabeln ausgegeben. Mehr anzeigen.
EsperantoDeutsch
aĉascheußlich
häßlich
grauslich
ĉapo[Technik] Schutzkappe
[EDV] Nachrichtenheader
Mütze
Mailheader
Kappe
ĉanoHahn
Gewehrabzug
Abzug — an einer Schusswaffe
ĉamoGemse
Gams
ĉakoTschako
Helm
Ĉado[Staat] Tschad
ĉantoein religiöser Gesang
ĉajtoSchachendorf
ĉapeloZirkumflex — Zeichen
Hut
ĉapeliHut aufsetzen
ĉanojojapanische Teezeremonie
ĉambroZimmer
Stube
Raum
Parlamentskammer
Kammer
Gemach
ĉambraZimmer~
Kammer~
ĉaletoSennhütte
Hütte
Chalet
Berghütte
ĉadano[Staatsbewohner] Tschader
ĉaĉaoCha-Cha-Cha — lateinamerikanischer Tanz
buĉadoSchlachten
Metzelei
Gemetzel
bubaĉalümmelhaft
flegelhaft
artaĉakitschig
aĉaĵoSchund
Mist — abwertend
ĉapitroKapitel
Buchabschnitt
ĉampanoSekt
Schaumwein
Champagner
ĉagrenoÄrger
Weh
Verdruss
Kummer
Harm
Gram
Betrübnis
ĉagreniverärgern
vergrämen
verdrießen
kränken
jemanden ärgern — transitiv
betrüben
bekümmern
Kummer bereiten
ĉagrenaärgerlich
verdrießlich
ĉabrakoSchabracke
Satteldecke
bestaĉaviehisch
ĉantaĝoErpressung
ĉantaĝierpressen
ĉantaĝein erpresserischer Weise
ĉampionoVerfechter
Spitzensportler
Sieger
Meister
Champion
Anhänger
ĉampanjoChampagne — französische Landschaft
ĉambretoZimmerchen
Kammer
ĉambraroZimmerflucht
ĉakobekoHelmvisir
branĉaroGeäst
Gezweig
Ĉapelilo[EDV] Cxapelilo — kommerzielle Textverarbeitung für Windows in Esperanto
ĉambelanoKämmerer
Kammerherr
ĉagrenitaverärgert
vergrämt
ungehalten
ĉagrenigisich ärgern — intransitiv
ĉagrenigaärgerlich
verdrießlich
ĉagrenetoVerstimmung
ĉagrenetaverstimmt
ĉagrenegoTrübsal
Jammer
branĉaĵoGezweig (am Boden)
banĉambroBadestube
arbarriĉawaldreich
aĉakaturoAkkordbrechung
ĉapdosiero[Programmierung] Header-Datei
ĉampioneco[Sport] Meisterschaft
ĉampionadoWettkampf
Sport-Meisterschaft
ĉampinjonoEgerling
Champignon
ĉampanvinoChampagner
ĉagreniĝoÄrger
Verdruss
ĉagreniĝisich ärgern
sich abhärmen
bekümmert sein
ĉagranaĵoärgerliche Sache
Unannehmlichkeit
ĉapelorandoHutrand
Hutkrempe
ĉapelistinoModistin
Hutmacherin
ĉapelfarejoHutmacherei
Hutfabrik
ĉantaĝistoErpresser
ĉambristinoZofe
Zimmermädchen
ĉambra roboHausmantel
Hauskleid
ĉagrenplenagramerfüllt
ĉagrenitecoVerdrießlichkeit
ĉambroludejoKammerspiele
ĉagreniĝadiabhärmen
baĉa dosiero[EDV] Batch-Datei
antaŭĉambroVorzimmer
Diele
ĉambroagentejoZimmervermittlung
Zimmernachweis
ĉambro de la metiojHandwerkskammer
butikuma puŝĉaretoEinkaufswagen
aŭdacawaghalsig
wagemutig
verwegen
kühn
dreist
draufgängerisch
anmaßend
bonŝancagünstig
erfolgbegleitet
aŭtunecaherbstlich
akvoŝprucaĵoWasserstrahl
Wasserspritzer

Proverbaro Esperanta (M. F. & L. L. Zamenhof)
Trio pla<b>a</b>s al Dio.
Pli kara kapo ol <b>a</b>po.
Pano buon ne ser<b>a</b>s.
Estu <b>a</b>po la la kapo.
Regna kaso bona <b>a</b>so.
Kia la kapo, tia la <b>a</b>po.
Por saulo sufi<b>a</b>s aludo.
io sia estas plej <b>a</b>rma.
Mar<b>a</b>ndo aeti ne devigas.
Malri<b>a</b> kiel muso preeja. (so) arm wie eine Kirchenmaus
Pli kara estas kapo ol <b>a</b>po.
Virina lango bu<b>a</b>s sen sango.
Ri<b>a</b> preparo, sed povo avara.
Mar<b>a</b>ndado aeti ne devigas.
asao <b>a</b>santon ne atendas.
Venas <b>a</b>greno sen granda peno.
Pli kara estas kap al <b>a</b>po.
Oni estas ri<b>a</b> neniam sufie.
Ne sufi<b>a</b>s ploro al kreditoro.
Sur la telisto brulas la <b>a</b>po.
Riulo havas grandan parencaron.
Li vorton en la poo ne ser<b>a</b>s.
Al iu besto pla<b>a</b>s ia nesto.
Malpla<b>a</b>s nenio, se taksas pasio.
Li ser<b>a</b>s la venton sur la kampo.
Simio al simio pla<b>a</b>s pli ol io.
Hundo bonrasa estas bona por <b>a</b>so.
El fremda ledo oni tran<b>a</b>s lare.
Al bona <b>a</b>sisto iras mem la besto.
Ne naskiu ri<b>a</b>, naskiu feli<b>a</b>.
Por paro amanta iu loketo sufi<b>a</b>s.
Ne voku diablon, <b>a</b>r li povas aperi.
Kiu flatas al iu, pla<b>a</b>s al neniu.
io transmara estas <b>a</b>rma kaj kara.
Azen al azeno ripro<b>a</b>s malsaon.
Se forestas la suno, sufi<b>a</b>s la luno.
Ri<b>a</b> estas tiu, kiu uldas al neniu.
Post dol<b>a</b> vino restas acida vinagro.
Pli feli<b>a</b> estas donanto ol prenanto.
Ordonita kiso havas guston maldol<b>a</b>n.
Kiu <b>a</b>sas du leporojn, kaptas neniun.
E per dol<b>a</b> kuko vi min ne allogos.
Dormus leporo, se i <b>a</b>son ne timus.
Rusto manas feron, <b>a</b>greno la koron.
Festeno kaj <b>a</b>so kaj da uldoj amaso.
e stomako malsata ne kapricas palato.
Bu<b>a</b>s la lupo, oni anka in buos.
Por sperto kaj lerno ne sufi<b>a</b>s eterno.
ie estas varme, sed hejme plej <b>a</b>rme.
Bojas hundido, <b>a</b>r tiel faras la hundo.
Bedaro kaj <b>a</b>greno uldon ne kovras.
A plej ri<b>a</b> stato, a plena malsato.
Fio ser<b>a</b>s dronon, homo ser<b>a</b>s bonon.
E kaprino pla<b>a</b>s, se la doto sufi<b>a</b>s.
Al iu sia propra estas <b>a</b>rma kaj kara.
Kiu ser<b>a</b>s marcipanon, perdas sian panon.
Kaprica fianino restos eterne fralino.
Por unu festeno, por alia <b>a</b>greno.
Ne krau en puton, <b>a</b>r vi trinki bezonos.
Kiu perdis la kapon, ne bezonas jam <b>a</b>pon.
En puton ne krau, <b>a</b>r vi trinki bezonos.
Ne valoranto pla<b>a</b>s, sed pla<b>a</b>nto valoras.
Ri<b>a</b> zorgas pri <b>a</b>mpano, malri<b>a</b> pri pano.
Se ne pla<b>a</b>s la najbaro, ne pla<b>a</b>s lia faro.
Ofte <b>a</b>po de kampulo kovras kapon de saulo.
Hakilo estas tran<b>a</b>, sed ne cedas la brano.
Fio ser<b>a</b>s profundon, homo ser<b>a</b>s abundon.
Pri dol<b>a</b> vorto ne fieru, maldol<b>a</b>n ne koleru.
Pli bona estas paco feli<b>a</b>, ol havo plej ri<b>a</b>.
Nutru lupon plej sate, li iam ser<b>a</b>s arbaron.
Ne unu fajron li pasis, ne unu hundo lin <b>a</b>sis.
Ne moku mizeron de alia, <b>a</b>r balda venos via.
Maldol<b>a</b> por la lango, sed saniga por la sango.
Kontentulo estas pli feli<b>a</b>, ol homo plej ri<b>a</b>.
Lernado havas maldol<b>a</b>n radikon, sed bonan efikon.
iru rozojn en somero, <b>a</b>r en vintro ili ne estos.
iru rozojn en somero, <b>a</b>r en vintro ili ne estas.
Pli feli<b>a</b> sinjoro sen havo, ol riulo sed sklavo.
Pli bona pano sen butero, ol dol<b>a</b> kuko sen libero.
telisto teliston evitas, <b>a</b>r li tie ne profitas.
Reo donacis, sed polico minacas.
Okazon kaptu e l kapo, <b>a</b>r la vosto estas glita.
Kiu komencas juon, iras sub jugon.
Pli feli<b>a</b> estas martelo insultata, ol amboso kompatata.
Paca silento, ke ne blovas e vento.
Komercisto estas <b>a</b>sisto, li rigardas, kiu sin ne gardas.
Komenca inklino daras is la fino.
Kiu multe minacas, ne estas danera.
Se ne la se malfeli<b>a</b>, mi estus nun homo plej ri<b>a</b>.
Dio manon donacis, sed la dentoj agacas.
Al loko dolora ni manon etendas, al loko <b>a</b>rma okulojn ni sendas.
Paroli sensencaon.
Al loko dolora ni manon etendas al loko <b>a</b>rma okulojn ni sendas.
Li faras princan promeson, sed ne havas e speson.
Unu vundo alian kuracas.
uldon tempo ne kuracas.
Kiu minacas, tiu avertas.
Minacas dento al la vento.
Bruo potenca, nula esenco.
Negocaj aferoj estas severaj.
Li havas cerbon ne tro potencan.
Li minacas per fingro en la poo.
Kapoj diferencas, kranioj egalas.
Barbo potenca, sed kapo sensenca.
Ne tagas la vero por komerca afero.
Kun vero severa komercao forvelkos.
Se silentas draejo, malpacas loejo.
Kiu komencas tro frue, finas malfrue.
Estintaj amikoj plej kruele malpacas.
Pro limoj kaj baroj malpacas najbaroj.
Al farun malbonspeca ne helpos la spico.
Oni invitas venu, oni donacas prenu.
Dio longe paciencas, sed severe rekompencas.
En via malica regalo vin atendas anka pokalo.
Pli valoras senlaboreco, ol sensenca laboremeco.
Oni komencas per teletoj kaj finas per telegoj.
Oni donacas por speso kaj laborigas por spesmilo.
Sub tero sklavo kaj sinjoro ne diferencas per valoro.
Kiu havas malican celon, ofte perdas sian propran felon.