EsperantoDeutsch
mizeroNotlage
Not
Misere
Mangel — Not
Jammer
Entbehrung — Elend
Elend
Drangsal — Elend
malsatmizeroHungersnot
granda mizeroHeimsuchung — große Not
vivi en mizerodarben
suferi mizeronNot — Not leiden
esti en mizerodarben
fali en mizeronherunterkommen — verelenden
suferanta mizeronnotleidend
helpanto en mizeroNothelfer
esti en granda mizeroPatsche
al iu plendi sian mizeronklagen — jemandem sein Leid klagen

Proverbaro Esperanta (M. F. & L. L. Zamenhof)
<b>Mizero</b> instruas.
Maro da <b>mizero</b>j.
<b>Mizero</b> sur <b>mizero</b>.
<b>Mizero</b> havas talentan kapon.
<b>Mizero</b> saltas, <b>mizero</b> haltas.
Fremda <b>mizero</b> ne estas sufero.
iu havas sian kaitan <b>mizero</b>n.
uldo kaj <b>mizero</b> estas najbaroj.
Malsao estas najbaro de <b>mizero</b>.
Fremda <b>mizero</b> ridinda afero.
Tro da libero kondukas al <b>mizero</b>.
uldoj kaj <b>mizero</b> estas najbaroj.
En plej alta <b>mizero</b> al Dio esperu.
En <b>mizero</b> e saulo estas malsaa.
Vivo sen modero kondukas al <b>mizero</b>.
Malantae <b>mizero</b>, antae malespero.
El la <b>mizero</b> oni devas fari virton.
Sen atendo, sen espero venis <b>mizero</b>.
Treni sian vivon de <b>mizero</b> al <b>mizero</b>.
Kiu metion disponas, <b>mizero</b>n ne konas.
Fajro provas la oron, <b>mizero</b> la koron.
Kiu <b>mizero</b>n ne havis, <b>mizero</b>n ne konas.
Instruas <b>mizero</b> mani panon sen butero.
De peko kaj <b>mizero</b> estas plena la tero.
<b>Mizero</b> plej ekstreme, Dio plej proksime.
<b>Mizero</b> piedojn sanigas, kolon elastigas.
<b>Mizero</b> faras lerta, <b>mizero</b> faras sperta.
<b>Mizero</b> faras viziton, ne atendante inviton.
Ne moku <b>mizero</b>n de alia, ar balda venos via.
Komenciis <b>mizero</b>, i venas per pordo kaj fenestroj.
Pelu <b>mizero</b>n tra l pordo, i revenos tra l fenestro.
Venis <b>mizero</b>, helpu min, frato; pasis <b>mizero</b>, for, malamato.
Nenio pli grandan <b>mizero</b>n prezentas, ol se sano mankas kaj uldoj turmentas.