Aufgrund der hohen Trefferanzahl wurde nur eine begrenzte Anzahl Vokabeln ausgegeben. Mehr anzeigen.
EsperantoDeutsch
endanotwendig
dandageckenhaft
blondablond
blindablind
amindaliebenswürdig
liebenswert
agendoAgenda
abundaübermäßig
reichlich
ausgiebig
enlandainländisch
einheimisch
dubindazweifelhaft
fragwürdig
fraglich
dubios
direndawas gesagt werden muss
dialektoMundart
devoteco[Religion] Andacht
dependaabhängig
demandaFrage~
citindanenneswert
bemerkenswert
anführenswert
brida enbuŝaĵoKandare
bindaĵoHosenbund
Bund
Bucheinband
bandaĝoVerband
Binde
Bandage
bandaĝiverbinden
bandagieren
ascendasteigend
aufsteigend
descendauntergehend — Stern
absteigend
daŭriandauern
daŭradoAndauern
daŭradiandauern
dankindadankenswert
burgundaburgundisch
brandaĉoschlechter Schnaps
Fusel
atendadoAnwartschaft
alilandafremdländisch
ausländisch
adorindaanbetenswert
enlandanoEinwohner
Bewohner
eltondaĵoAusschnitt
Ausgeschnittenes
elpendaĵoHeraushängendes
Aushängeschild
ekonomoIntendant
durativaandauernd
donacemaspendabel
doganendazollpflichtig
dezirindagewollt
erwünscht
demandaroFragebogen
Formular
demandadoFragerei
dedekindaDedekindsch
bandaĝejoVerbandsplatz
atentindabeachtenswert
atendantein Erwartung
erwartend
aprobindazulässig
vertretbar
alialandafremdländisch
ausländisch
admirindawunderbar
bewundernswert
adeandauernd
abomenindaĵoSchandtat
dissendaĵoRadio-Sendung
Ausgesendetes
dissendadoVerschickung
Versand
Aussendung
diskutindadiskussionswürdig
deklarendazollpflichtig
erklärungspflichtig
defendantoVerteidiger
Verfechter
bedaŭrindabedauernswert
bedauerlich
aplaŭdindaeinen Applaus wert
akceptindaannehmbar
afrankendaportopflichtig
abomenindaverabscheuenswürdig
verabscheuenswert
ekelig
abscheulich
endigieindämmen
descenda ventoAbwind
enlanda havenoInlandhafen
endanĝerigoGefährdung
endanĝerigiin Gefahr bringen
gefährden
eksterlandafremd
ausländisch
distingindaausgezeichnet
dialektamundartlich
ĉirkaŭmondaum die Welt
atomfendadoAtomspaltung
antaŭendativordatieren
vorausdatieren
amendamentoVerbesserung
Novellierung
Nachtrag
Korrektur
Berichtigung
Anpassung
Abänderung
bedaŭrindaĵoBedauerlichkeit
ascenda ventoAufwind
abomenindaĵoGreueltat
eksterlasendaunbedingt auszulassen
eksterlandanoAusländer
descenda skio[Sport] Abfahrtski
endigigieindämmen
enbuŝaĉoKandarre (Gebissstück für Pferde)
devotaĵoKirchenandacht
descenda ventoFallwind
defaŭlto[EDV] Standardeinstellung
enlanda havenoBinnenhafen
disetenda dubloSpreizdübel
ĉefenigujo[EDV] Standardeingabe
ekspedicioVersandabteilung
descenda relvojoGefällstrecke der Bahn
dependa variabloabhängige Variable
dedekinda tranĉoDedekindscher Schnitt
ĉefeligujo[EDV] Starndardausgabe
digieindämmen
ĉirkaŭdigadieindämmen
descenda vojpartoGefällestrecke — Weg
ĉirkaŭmonda vojaĝoWeltreise
ĉirkaŭdigadoEindämmung
defendaj instalaĵojVerteidigungsanlagen
ĉeferarujo[EDV] Standardfehlerkanal
ĉirkaŭmonda navigadoWeltumsegelung
ĉefenigujoStandardeingabekanal
ĉefeligujoStandardausgabekanal
energi-dependa memoro[EDV] flüchtiger Speicher
AskioAmerican Standard Code for Information Interchange
energi-nedependa memoro[EDV] nichtflüchtiger Speicher
Akademia VortaroDas amtliche Grundwörterbuch (AV) mit 4746 Wortstämmen basierend auf dem Universala Vortaro (UV) der Fundamento de Esperanto.
apofizosekundäre Epiphyse

Proverbaro Esperanta (M. F. & L. L. Zamenhof)
Hu<b>nda</b> vivo.
Sao barbon ne ate<b>nda</b>s.
Gra<b>nda</b> nubo, eta pluvo.
Esti en gra<b>nda</b> embaraso.
Faro farinton rekome<b>nda</b>s.
Langa vundo plej profu<b>nda</b>.
Piki al iu la vu<b>nda</b>n lokon.
Fio gra<b>nda</b> naas profunde.
asao asanton ne ate<b>nda</b>s.
Timo havas gra<b>nda</b>jn okulojn.
Ne askultinte, ne ko<b>nda</b>mnu.
Mara<b>nda</b>do aeti ne devigas.
Kiu dema<b>nda</b>s, tiu ne eraras.
Sao abu<b>nda</b>, sed ne profu<b>nda</b>.
Malfelio inviton ne ate<b>nda</b>s.
Gra<b>nda</b> nubo, malgra<b>nda</b> pluvo.
Venas agreno sen gra<b>nda</b> peno.
Gra<b>nda</b> ipo bezonas profundon.
Tajloro krimis, botisto pe<b>nda</b>s.
Ne juo ko<b>nda</b>mnas, sed juanto.
Ne defe<b>nda</b>s oro kontra doloro.
Kiu ne mensogas, tiu ne ve<b>nda</b>s.
Gra<b>nda</b> telero, malplena kulero.
Bongusta peco longe ne ate<b>nda</b>s.
Se unu ne venis, dek ne ate<b>nda</b>s.
Riulo havas gra<b>nda</b>n parencaron.
Gra<b>nda</b> ofico gra<b>nda</b>j zorgoj.
Fremda mizero ridi<b>nda</b> afero.
Se neniu ple<b>nda</b>s, neniu defe<b>nda</b>s.
Malgra<b>nda</b> pezo, sed gra<b>nda</b> prezo.
Gra<b>nda</b> kranio, sed interne nenio.
Vivo modera estas vivo se<b>nda</b>nera.
Li ne estas el la gra<b>nda</b>j sauloj.
Gra<b>nda</b> parolo, sed malgra<b>nda</b> volo.
Gra<b>nda</b> frakaso en malgra<b>nda</b> glaso.
Malgra<b>nda</b> birdeto, sed akra ungeto.
Fidanta al vorto ate<b>nda</b>s is morto.
Al kavo senfu<b>nda</b> topado ne helpas.
Sen povo kolero estas ridi<b>nda</b> afero.
Guto malgra<b>nda</b>, sed tonon i boras.
ustatempa vorto estas gra<b>nda</b> forto.
Gra<b>nda</b> parolisto, malgra<b>nda</b> faristo.
Gra<b>nda</b> parolisto estas duba faristo.
Fio pli gra<b>nda</b> malgra<b>nda</b>n englutas.
E malgra<b>nda</b> muo ne estas sen buo.
Al gra<b>nda</b>j sinjoroj gra<b>nda</b>j honoroj.
Oni to<b>nda</b>s afinojn, tremas la afoj.
Gra<b>nda</b>j malbonoj gra<b>nda</b>j rimedoj.
Eliri sen frakaso el gra<b>nda</b> embaraso.
El du malbonoj pli malgra<b>nda</b>n elektu.
E bli<b>nda</b> kokino povas trovi grajnon.
Tro longa sufero malgra<b>nda</b> espero.
Sen gutoj malgra<b>nda</b>j maro ne ekzistus.
Plenumiis la tasko per gra<b>nda</b> fiasko.
Okuloj estas pli gra<b>nda</b>j ol la ventro.
Kontra malfelio ne defe<b>nda</b>s e rio.
Kiu batas edzinon, tiu vu<b>nda</b>s sin mem.
Vu<b>nda</b>n lokon protektis, alian difektis.
Tro gra<b>nda</b>j kalkuloj kondukas al nuloj.
Propra sufero plej gra<b>nda</b> sur tero.
Deziro tre gra<b>nda</b>, sed mankas la forto.
e plej gra<b>nda</b> fido memoru pri perfido.
Trovis malbonulo malbonulon pli gra<b>nda</b>n.
Tro rapida laboro, tro malgra<b>nda</b> valoro.
Postulo ne prete<b>nda</b>s, rifuzo ne ofe<b>nda</b>s.
Plej gra<b>nda</b> potenco kuas en la komenco.
Ne ko<b>nda</b>mnu alian, oni vin ne ko<b>nda</b>mnos.
Malgra<b>nda</b> aspekte, sed gra<b>nda</b> intelekte.
Gra<b>nda</b> doto kaj oro, sed mankas la koro.
E plej gra<b>nda</b> malbono al bono kondukas.
io depe<b>nda</b>s de se kaj kiam.
Sorto ofte alse<b>nda</b>s, kion oni ne ate<b>nda</b>s.
Oni to<b>nda</b>s afinojn, tremas la afoj.
Li ate<b>nda</b>s, ke la okazo venu al lia nazo.
Detruita is la fundo de l fu<b>nda</b>mento.
Pura konscienco estas plej gra<b>nda</b> potenco.
Li ate<b>nda</b>s kaj ple<b>nda</b>s kaj denove ate<b>nda</b>s.
De majesta is ridi<b>nda</b> estas nur unu pao.
Mizero faras viziton, ne ate<b>nda</b>nte inviton.
Havu poton malgra<b>nda</b>n, sed mem estu gra<b>nda</b>.
Sendema<b>nda</b> ekprotesto estas ofte kulpatesto.
Malamanto de faro estas amanto de kale<b>nda</b>ro.
Infano telas ovon, gra<b>nda</b>ulo telas bovon.
Gra<b>nda</b> estas la mondo, sed rifuon ne donas.
En la propra sia domo iu estas gra<b>nda</b> homo.
Kontra bato senate<b>nda</b> ekzistas nenia defendo.
Ju pli gra<b>nda</b> bezono, des pli gra<b>nda</b> la prezo.
En via malica regalo vin ate<b>nda</b>s anka pokalo.
El malgra<b>nda</b>j akveroj farias gra<b>nda</b>j riveroj.
De malgra<b>nda</b> kandelo forbrulis gra<b>nda</b> kastelo.
Sklavo kun forta mano estas plej gra<b>nda</b> tirano.
Sciencon oni ne me<b>nda</b>s, klerecon oni ne ve<b>nda</b>s.
Malriigas ne nehavado, sed trogra<b>nda</b> dezirado.
Ju pli gra<b>nda</b> la deziro, des pli kara la akiro.
Pli valoras kontenta spirito, ol gra<b>nda</b> profito.
Inter faro kaj rakonto staras meze gra<b>nda</b> monto.
De la buo is la manoj estas gra<b>nda</b> interspaco.
Ju laboro pli publika, des pli gra<b>nda</b> la kritiko.
Pli valoras malgra<b>nda</b> reganto, ol gra<b>nda</b> servanto.
Malgra<b>nda</b> estas la flamo, tamen ne mankas la fumo.
Pli bona estas gajno malgra<b>nda</b>, ol gra<b>nda</b> malgajno.
Malgra<b>nda</b>j infanoj kazas laboron, gra<b>nda</b>j doloron.
Mensogas kiel kale<b>nda</b>ro; kiel gazeto; kiel funebra parolo.
Konkordo malgra<b>nda</b>on kreskigas, malkonkordo gra<b>nda</b>on ruinigas.
Al loko dolora ni manon ete<b>nda</b>s, al loko arma okulojn ni se<b>nda</b>s.
E guto malgra<b>nda</b>, konstante frapante, traboras la monton granitan.
Al loko dolora ni manon ete<b>nda</b>s al loko arma okulojn ni se<b>nda</b>s.
Pli bona estas malgra<b>nda</b> jen prenu ol gra<b>nda</b> morga venu.
Nenio pli gra<b>nda</b>n mizeron prezentas, ol se sano mankas kaj uldoj turmentas.