EsperantoDeutsch
aĝaalt
saĝaweise
verständig
klug
intelligent — weise
gescheit
raĝaoRadscha — indischer Fürst
vilaĝadörflich
bäuerlich
Dorf~
sovaĝawüst — wild
wildwachsend
wild
ungestüm
ungebärdig — wild
unbändig
samaĝagleichaltrig
gleichalt
praaĝauralt
paĝaro[EDV] Webauftritt
nesaĝaunklug
nicht klug
naĝadodas Schwimmen
Schwimmen
mezaĝamittleres Lebensalter habend
kuraĝawagemutig — mutig
unverzagt
tapfer
männlich — tapfer
mutig
kühn — mutig
keck — kühn
herzhaft — kühn
getrost
dreist
couragiert
beherzt
dupaĝazweiseitig
domaĝaschade
bedauerlich
damaĝaschädlich
AĝarioAdscharien
tutpaĝaganzseitig
saĝaĵoGescheites
plenaĝavolljährig
mündig
erwachsen
pejzaĝalandschaftlich
naĝantoSchwimmer (auch an Flugzeugen)
Schwimmer
naĝantaschwimmend
flott (ein Schiff)
flott
multaĝavieljährig
alt
malsaĝaverrückt
verblödet
unweise
unklug
töricht
närrisch
irre
irr
dämlich
dumm
doof
kontaĝaübertragbar
[Medizin] ansteckend
duetaĝazweistöckig
zweigeschossig (Haus)
zweigeschossig
averaĝadurchschnittlich
vojaĝadodas Reisen
Reisen
Reise
vilaĝanoLandbewohner — Dörfler
Dörfler
Dorfbewohner
unuetaĝaeinstöckig — Gebäude
staĝantoPraktikant
sesetaĝasechsstöckig — Haus
plurpaĝamehrseitig — Buch
omaĝantehuldigend
nekuraĝazaghaft
schüchtern
scheu
nedamaĝaunschädlich
multpaĝavielseitig
viele Seiten
seitenlang
mesaĝaro[EDV] Artikelsammlung — Mail, News
masaĝado[Medizin] Massierung
kvarpaĝavierseitig
kuraĝanoWagemut
grandaĝasehr alt
hochbetagt
greis
betagt
bejahrt
detetaĝazehnstöckig
ĉantaĝaerpresserisch
avantaĝazuträglich
vorteilhaft
nützlich — vorteilhaft
günstig
vojaĝantoReisender
Reisende
vivaĝaĉoscheußliches Gesicht
Fratze
vilaĝaĉolangweiliges Dorf
langweiliger Ort
Kaff
supersaĝaüberklug
sovaĝarbo[Botanik] Wildling
senkuraĝaverzagt
mutlos
entmutigt
sendamaĝaverlustlos
unbeschädigt
pluretaĝamehrstöckig — Gebäude
palvizaĝableichgesichtig
paĝavancoSeitenvorschub
[EDV] Formfeed
[EDV] Form Feed
neplenaĝaunmündig
minderjährig
nenaĝantoNichtschwimmer
Nichtschwimmender
malsovaĝazutraulich
zahm
lammfrom
malkuraĝamutlos
kleinmütig
feige
entmutigt
bang
maljunaĝaim Greisenalter
bejahrt
Greisenalter — im Greisenalter
kvinetaĝahoch
kuraĝaĵomutige Tat
Handstreich
kelketaĝamehrstöckig
damaĝantoSchädiger
artnaĝadoKunstschwimmen
alnaĝaĵoStrandgut
Angeschwemmtes
bagaĝoReisegepäck
Gepäck
Bagage
savonaĝadoRettungsschwimmen
profundaĝahochbetagt
neavantaĝaunvorteilhaft
malsaĝaĵotörichte Tat
Torheit
Dummheit
kontaĝanto[Medizin] Überträger (von Krankheiten) — Person
[Medizin] Überträger
kontaĝaĵoÜberträger
[Medizin] Krankheitsüberträger
TTT-paĝaroWebauftritt
[EDV] Internetauftritt
vizaĝaltere[Religion] Gesicht zur Erde (zeigend)
sovaĝa rozowild — wilde Rose
Rose — wilde Rose, Beckenrose
Hundsrose — wilde Rose
Heckenrose
sovaĝa pomo[Botanik] Holzapfel
sovaĝa bovoWildrind
malavantaĝanachteilig
abträglich
esti kuraĝakühn
dorsonaĝadoRückenschwimmen
ĉantaĝantoErpresser
vojaĝasezonoReisezeit
sovaĝanimalowildes Tier
[Zoologie] Wildling
sovaĝa ŝafoWildschaf
sovaĝa porkoWildschwein
sovaĝa anasoWildente
multvojaĝatavielbereist — Land
kuraĝa herooRecke
kunvojaĝantoReisegefährte
Mitreisender
junaĝa fortoJugendkraft
duetaĝa litoDoppelstockbett
duetaĝa busoDoppelstockbus
delfennaĝadoDelphinschwimmen
averaĝa aĝoDurchschnittsalter
vojaĝagentejoReisebüro
Reiseagentur
vojaĝado tienHinreise
vojaĝado reenRückreise
vojaĝa komizoHandlungsreisender
Handlungs-Reisender
treege kuraĝatodesmutig
sovaĝa anseroWildgans
kaŝvojaĝantoblinder Passagier
junaĝaj jarojJugendjahre
io malsaĝaĵoTörichtes — etwas Törichtes
afervojaĝantoVergnügungsreisender
kaŝagantoDrahtzieher — im übertragenden Sinne
vojaĝa pakaĵoReisegepäck
vojaĝa gastejoReiseherberge
treege malsaĝadumm — dumm wie Stroh
sovaĝa kunikloWildkaninchen
Kaninchen — Wildkaninchen
sovaĝa kolomboWildtaube
sovaĝa ĉevaloWildpferd
multetaĝa domoHochhaus
mezaĝa personomittlere — eine Person in mittlerem Alter
fariĝi sovaĝaverwildern
vojaĝa gvidistoReiseführer — Person
vilaĝa junulinoDorfmädchen
Bauernmädchen
sovaĝa kaŝtanoRosskastanie
plezurvojaĝantoVergnügungsreisender
pagaĵoZahlungssumme
Summe
ĝiropagadobargeldloser Zahlverkehr
Girozahlweise
Giroverkehr
antaŭpaĝa sumo[Finanzwesen] Übertrag
vojaĝanta komizoHandlungsreisender
naskiĝtaga festoWiegenfest
Geburtstagsfeier
fromaĝa raspaĵoKäse
naskiĝtaga donacoGeburtstagsgeschenk
imagaĵoVorstellungskraft
Vorstellung
Fantasie
Einbildung
ĉiutagatäglich
prosaisch — alltäglich
alltäglich
avantaĝaj poentojVorgabe — Ausgleichspunkte
tri jarojn pli aĝaum — um drei Jahre älter
pejzaĝa pentroartoLandschaftsmalerei
pejzaĝa gardenistoLandschaftsgärtner
repagaĵo[Finanzwesen] Rückvergütung
esti avantaĝa al iuzustatten — jemandem von Vorteil sein
la pli aĝa generacioGeneration — die ältere Generation
havaĵdamaĝa asekuroVermögensversicherung
propagaĵo[EDV] Shareware
kapitaldamaĝa asekuroVermögensversicherung
ĉiutaga gazetoTageblatt
baseno por nenaĝantojNichtschwimmerbecken
bagatelaĵoBagatelle
interaga reĝimointeraktiver Modus
interaktiver Betrieb
[EDV] Dialogbetrieb
malsovaĝa kiel ŝafidolammfromm
en la malavantaĝa kazoungünstig
taga marŝoTagesmarsch
taga aktualaĵoTagesfrage
ĉiutagaĵojAlltäglichkeiten
bagatelaĵoUnbedeutendes
Kleinigkeit
antaŭvojaĝa ekscitiĝoReisefieber
amiko el infanaĝa tempoGespiele
deĵorvojaĝa monkompensoTagegelder — für Dienstreisen
vetenpagaĵoWetteinsatzzahlung
Wetteinsatz
dolĉagarikoEdelreizker — Pilz
ĉesi agadonlegen — Hände in den Schoß legen
problemo pri vojaĝa komizo[Mathematik] Problem des Handelsreisenden
li aĝas maksimume du jarojhöchstens — er ist höchstens zwei Jahre alt
laŭparta pagadoRatenzahlung
kontraŭŝtata agadoStaatsgefährdung
kontraŭagadoZuwiederhandlung
ĉirkaŭvagadiherumstrolchen
herumirren
fari ion en avantaĝa situaciotrimmen — etwas in eine günstige Lage bringen
ĉiutaga poŝtoEinlauf — Post
lingvo de la ĉiutaga vivoUmgangssprache
kontraŭa agadoGegenmaßnahme
ĉiutaga laboroTagewerk
ĉiutaga gazetoZeitung — Tageszeitung
Tageszeitung
ĉiutaga raportoTagesbericht
ĉesigi ies fiagadonHandwerk — jemanden das Handwerk legen
aĉeti laŭ la partopaga sistemoTeilzahlung — auf Teilzahlung kaufen
provversio de propagaĵo[EDV] Trial-Version — Software
Probierversion

Proverbaro Esperanta (M. F. & L. L. Zamenhof)
Mals<b>aa</b> kiel tipo.
Kur<b>aa</b> homo en sia domo.
Atakis lin horo mals<b>aa</b>.
S<b>aa</b> hundo post la vundo.
France s<b>aa</b>, angle sov<b>aa</b>.
Fio granda n<b>aa</b>s profunde.
S<b>aa</b> kapo duonvorton komprenas.
Al la fio ne instruu n<b>aa</b>rton.
Larmoj uldon ne pagas.
Lernu juna, por esti s<b>aa</b> maljuna.
Kur<b>aa</b> mieno anta propra kameno.
Estu s<b>aa</b> homo en via propra domo.
Pro kapo mals<b>aa</b> suferas la kruroj.
Maljunaj jaroj, sed ne s<b>aa</b>j faroj.
S<b>aa</b> tenas aferon, mals<b>aa</b> esperon.
En mizero e saulo estas mals<b>aa</b>.
Per mono, ne per mano punu vil<b>aa</b>non.
Homo bagatelema.
Vil<b>aa</b>no kreditas, vilaestro pruntas.
Plej s<b>aa</b> maljunulo ne estas tro s<b>aa</b>.
Kiu kritikas kurae, mem agas malsae.
Pro vorta ludo li e patron ne dom<b>aa</b>s.
Kapo mals<b>aa</b> ne grizias nek kalvias.
Forveturis mals<b>aa</b>, revenis nur pli <b>aa</b>.
Dio manon donacis, sed la dentoj agacas.
Pagas ne riulo, pagas kulpulo.
Vil<b>aa</b>no kreditas, vilaestro prunteprenas.
Kiu dom<b>aa</b>s groon, perdas la tutan poon.
S<b>aa</b> estas la frato post ricevo de l bato.
El fremda poo oni pagas facile.
S<b>aa</b> estas la hundo post ricevo de l vundo.
Kiu pekis, tiu pagas.
Avarulo pagas duoble.
Pli bona estas s<b>aa</b> malamiko, ol mals<b>aa</b> amiko.
Kion saulo ne komprenas, ofte mals<b>aa</b> divenas.
Eminenta uldanto, malbona paganto.
De kantado senpaga doloras la goro.
Senpaga estas nur la morto, sed i kostas la vivon.
Klopodi pri ies favoro estas pleje mals<b>aa</b> laboro.
Mano pekis, dorso pagas.
Eminenta uldanto malbona paganto.
Tempo prenas, tempo pagas.
S<b>aa</b> scias, kion li diras, mals<b>aa</b> diras, kion li scias.
Pro najleto bagatela pereis evalo plej bela.
Kiu bone agas, timi ne bezonas.
Kiu agas afable, vivas agrable.
irka sanktuloj diabloj vagas.
E bagatelo povas servi al celo.
Se okulo ne vidis, pagas la poo.
Festotaga laboro estas sen valoro.
Pagas maljunaj jaroj por junaj eraroj.
Oni ne pagas per gloro al sia tajloro.
Kiu glutis tro multe, tiu agas tro stulte.