EsperantoDeutsch
vazoVase
florvazoVase
vastaweitläufig
weitgehend
weit — ausgedehnt
unermesslich
umfassend
umfangreich
sehr groß
geräumig
breit
beträchtlich
ausgedehnt
vaskoBaske
vaskabaskisch
povaskann
havashat
hast
habe
devasmuss
vaskioBaskenland
vasalo[Historie] abhängiger Mensch
abhängig — abhängiger Mensch
Vasall
Lehnsmann
Lehensmann — Gefolgsmann
Gefolgsmann
vasaliVasall sein
Gefolgsmann sein
pluvasregnen — es regnet
kvastoTroddel
Quaste
feŭduloVasall
Kiun profesion havas via patro?was — Was ist dein Vater von Beruf?
vastiĝiweiten — sich weiten
sich weiten
erweitern
vastecoWeite
Geräumigkeit
Ausgedehntheit
Ausdehnung
vastaĵoetwas Weites
Ausgedehntes
vaskuloVaskular
Blutgefäß
vaskulavaskulös
gefäßreich — vaskulös
[Medizin] blutgefäßreich
kanvasoStramin
Schema
Kanevas
Entwurf
invadintoInvasor
la Blanka Domo en VaŝingtonoHaus — das Weiße Haus in Washington
vitrovazoGlasvase
vazelinoVaseline
vaskularavaskular
vasalecoAbhängigkeit
svastikoSwastika
Hakenkreuz
matrasoGlasvase — langhalsige Glasvase
malvastaschmal
knapp
eng
beschränkt
invadoInvasion
VaselonoWasselnheim
vastigaĵoFortsetzung (einer Abbildung)
Fortsetzung
Erweiterung
vastevida[Optik] weitsichtig
vaskularo[Anatomie] die Gesamtblutgefäße
vaskularaBlutgefäße betreffend
vaskoĉapoBaskenmütze
vaŝingtonWashington
trablovasziehen — es zieht
es zieht
es ist zugig
ne gravas... macht nichts
mondvastaweltweit
ĉerpovasoSchöpfgefäß
Schöpfer
vaskolandoBaskenland
vaŝingtonoWashington
povas estimag — mag sein
plivastiĝodas Sicherweitern
Sicherweitern
plivastigoErweiterung
Ausweitung
Ausdehnung
plivastiĝierweitern
plivastigiausweiten
ausdehnen
ne gravas!macht nichts!
mejlovastemeilenweit
malvastiĝoVerengung
[Textil] Einlaufen
malvastigizusammenziehen
verengern
malvastiĝiverengen — sich verengen
sich verengern
enger werden
[Textil] einlaufen
malvastigieinengen
beengen
malvastigaeinengend
malvastejoschmale enge Stelle
Enge — Engstelle
malvastecoEnge
malvastecein die Enge getrieben
Enge — in die Enge getrieben
florvazoBlumenvase
florujoBlumenvase
disvastiĝodas Sichausbreiten
Verbreitung
Umsichgreifen
Sichausbreiten
disvastigoAusweitung
Ausbreitung
disvastiĝivordringen
verbreiten — sich verbreiten
sich ausbreiten
herumsprechen — sich ausbreiten
greifen — um sich greifen
grassieren — sich ausweiten
disvastigiausweiten
ausbreiten
devas estimuss — es muss sein
Ne gravas!machen — Macht nichts!
ĜavaskriptoJavascript — Programmiersprache
vazaroVasenbestand
Gesamt-Vasen
ŝi ne povas sin detenilassen — sie kann es nicht lassen
el tio sekvasdaraus — daraus folgt
vazoprezinoVasopressin — Hormon
vaskularizimit Blutgefäßen versehen
vaskularitoBlutgefäßentzündung
sin vastigiweiten
pudrakvastoPuderquaste
povas okazieintreten — es kann der Fall eintreten
omaĝoVasalleneid
manĝovasaroEssgeschirr
rabinvadoRaubinvasion
ni devas irimüssen — wir müssen gehen
mi devas irimuss — ich muss gehen
malvastigaĵoEinschränkung (einer Abbildung)
Einschränkung
malvastcerbaengstirnig
malvastanimakleinlich
engherzig
kristalvazoKristallvase
kristala florvazoKristallvase
disvastigadoVerbreitung
tio ne gravasdas macht nichts
plimalvastigiverengen
ne tio gravasnicht das ist wichtig
malvasta valoEngtal
disvastiĝintaverbreitet
umsichgreifend
gängig — verbreitet
tio devas ĉesiunterbleiben — das muss unterbleiben
mondvasta famoWeltgeltung
malvastcerbuloein Engstirniger
ein Einfaltspinsel
Engstirniger
Einfaltspinsel
ni devas rapidimüssen — wir müssen uns beeilen
ni devas foririmüssen
mi havas sufiĉegenug — ich habe genug
mi devas foririmuss
la prezoj ne inkluzivas la matenmanĝonverstehen — die Preise verstehen sich ohne Frühstück
spirite malvastaengstirnig
malvasthorizontabeschränkt
kiu havas nenionhaben — wer nichts hat gilt nichts
la laboro devas progresivorangehen — die Arbeit geht voran
furioze disvastiĝigrassieren
mondvasta agnoskoWeltgeltung
esti vaste legataLeserkreis
tio povas malaperientfallen — das kann entfallen
tio devas ne okaziunterbleiben
spirita malvastecoEngstirnigkeit
por kio servas tiowozu — wozu dient das
mi scipovas germanekann — ich kann Deutsch
mi devas senintence ridetimuss — ich muss unwillkürlich lächeln
mi devas rapidi minmuss — ich muss mich beeilen
malvasthorizontuloKrämer — im übertragenden Sinne
malvasthorizontecoBeschränktheit
havas nenion valoronPappenstiel — keinen Pappenstiel wert sein
Kiun alton havas..wie — Wie hoch ist..
vi devas nepre venimüssen — Sie müssen unbedingt kommen
vaste diskonigi ionGlocke — etwas an die große Glocke hängen
treege disvastigitaweitverbreitet
kiu havas la kulpontreffen — wen trifft die Schuld
Kiun aĝon vi havas?wie — Wie alt bist du?
epidemio disvastiĝasumgehen — Seuche breitet sich aus
sin vaste etendiĝantaweitreichend — sich weit erstreckend
mi havas malmulte da tempoknapp — meine Zeit ist knapp
li havas siajn (kutimajn) kapricojnLaune — er hat seine Launen
la ŝipo surhavas kargon da grenoladen — das Schiff hat Korn geladen
la afero havas tuberonHaken — die Sache hat einen Haken
Kiun daton ni havas hodiaŭ?Datum — Welches Datum haben wir heute?
De kie vi havas tion?herhaben — Wo hast du das her?
De kie vi havas tien?Wo hast du das her?
vastaregione neĝofalojverbreitet
ŝi havas altajn celojnhoch — sie will hoch hinaus
io ĉispeca povas okazivorkommen — so etwas kann vorkommen
tio povas ridinde efikiwirken — das kann lächerlich wirken
naĝi en la vastan maronhinausschwimmen
Ĉu vi povas imagi tion?denken — Kannst du dir das denken?
ni devas tion diri al ŝimüssen — wir müssen es ihr sagen
Kio povas esti la kaŭzo?dahinterstecken — Was kann dahinterstecken?
Ĉi tie oni devas atenti!heißen — Hier heißt es aufpassen!
kiun daton ni havas hodiaŭwievielte
Vi povas kredi tion al mi.dürfen — Sie dürfen es mir glauben.
oni simple devas toleri ĝinhinnehmen — man muss es eben hinnehmen
oni ne povas bone intertrakti kun liKirsche — mit ihm ist nicht gut Kirschen essen
Ĉu vi havas ion por deklari?verzollen — Haben Sie etwas zu verzollen?
kontraŭ vi mi ne havas sekretonGeheimnis — vor dir hab ich kein Geheimnis
de mi oni povas nenion forportiholen — bei mir ist nichts zu holen
li vivas tie kvazaŭ en la inferoHölle — er hat dort die Hölle

Proverbaro Esperanta (M. F. & L. L. Zamenhof)
io ha<b>vas</b> finon.
Prave li rice<b>vas</b>.
Mano manon la<b>vas</b>.
Konsilu kiu po<b>vas</b>.
Kiu po<b>vas</b> antavidi!
Kiu de<b>vas</b>, tiu po<b>vas</b>.
La muro ha<b>vas</b> orelojn.
La afero ha<b>vas</b> tempon.
iu ha<b>vas</b> sian vermon.
iu ha<b>vas</b> sian aron.
iu ha<b>vas</b> sian guston.
Butonumi iun mal<b>vas</b>te.
Senfortuloj longe vi<b>vas</b>.
uldo ha<b>vas</b> longan vivon.
Pri nenio oni po<b>vas</b> uri.
Mi la<b>vas</b> al mi la manojn.
Li vi<b>vas</b> en uo kaj bruo.
Li ha<b>vas</b> siajn kapricojn.
Li ha<b>vas</b> muon en la kapo.
Larmoj pravecon ne pru<b>vas</b>.
Kiu jam ha<b>vas</b>, tiu pra<b>vas</b>.
iu pro<b>vas</b>, kion li po<b>vas</b>.
Gasto ha<b>vas</b> akrajn okulojn.
Tro elektema rice<b>vas</b> nenion.
Timo ha<b>vas</b> grandajn okulojn.
Ne iu ha<b>vas</b> egalan felion.
Mizero ha<b>vas</b> talentan kapon.
Kiu ne riskas, tiu ne ha<b>vas</b>.
Brogita e sur akvon blo<b>vas</b>.
Ne iuj ha<b>vas</b> egalan felion.
Malriulo parencojn ne ha<b>vas</b>.
Kiu sin enjungis, de<b>vas</b> tiri.
Kiu ne petas, tiu ne rice<b>vas</b>.
iu morga ha<b>vas</b> sian zorgon.
Akvo kaj pano ser<b>vas</b> al sano.
Unu kapo facile tro<b>vas</b> apogon.
Ne ser<b>vas</b> larmo anstata armo.
Li ne ha<b>vas</b> kapon de ministro.
Li ha<b>vas</b> truon en la manplato.
Li ha<b>vas</b> nek elon, nek kelon.
Kiu sin gardas, tiu sin sa<b>vas</b>.
Kiu ha<b>vas</b> oron, ha<b>vas</b> honoron.
Kiu ha<b>vas</b> nenion, estas nenio.
Juanto de<b>vas</b> havi du orelojn.
E pinglo po<b>vas</b> koron trapiki.
iu ha<b>vas</b> sian propran guston.
Ventro malsata orelon ne ha<b>vas</b>.
Li ha<b>vas</b> dentojn ne por parado.
Kiu ha<b>vas</b> forton, ha<b>vas</b> rajton.
Kiu de<b>vas</b>, tiu elekti ne po<b>vas</b>.
Kiu agas afable, vi<b>vas</b> agrable.
Kion oni volas, tion oni po<b>vas</b>.
Kion mi po<b>vas</b>, tion mi elo<b>vas</b>.
iu ha<b>vas</b> sian kaitan mizeron.
iu barono ha<b>vas</b> sian kapricon.
Blindulo kartojn ludi ne de<b>vas</b>.
Sata malsatan ne po<b>vas</b> kompreni.
Riulo ha<b>vas</b> grandan parencaron.
Pri gustoj oni disputi ne de<b>vas</b>.
Malsata stomako orelon ne ha<b>vas</b>.
Longa konsidero sa<b>vas</b> de sufero.
Liaj dentoj po<b>vas</b> festi sabaton.
Li ha<b>vas</b> iun horon alian moron.
Li ha<b>vas</b> cerbon ne tro potencan.
Kiu levis la piedon, de<b>vas</b> ekpai.Wer A sagt, muss auch B sagen.
Kiu ha<b>vas</b> abelojn, ha<b>vas</b> mielon.
Iafoje oni de<b>vas</b> okulon fermeti.
Fremda mano ha<b>vas</b> bonan guston.
En iu ao de<b>vas</b> kreski la sao.
E bagatelo po<b>vas</b> servi al celo.
Nin iam ra<b>vas</b>, kion ni ne ha<b>vas</b>.
Li ha<b>vas</b> la kapon sur usta loko.
Kiu dormas longe, vi<b>vas</b> mallonge.
Infanoj kaj fioj voon ne ha<b>vas</b>.
iu li ha<b>vas</b> sian i.
iu familio ha<b>vas</b> sian kriplulon.
Tago tagon sek<b>vas</b>, sed ne similas.
Por iu plezuro de<b>vas</b> esti mezuro.
Nigro sur blanko pru<b>vas</b> sen manko.
Ne sama la vento blo<b>vas</b> konstante.
Ne ion oni de<b>vas</b> severe ekzameni.
Mi ne po<b>vas</b> kapti en i la sencon.
Li ha<b>vas</b> pli da mono ol da bezono.
Kiu vi<b>vas</b> trankvile, vi<b>vas</b> facile.
Kiu saon ne ha<b>vas</b>, Dio lin sa<b>vas</b>.
Kiu mordi ne po<b>vas</b>, kisi ekpro<b>vas</b>.
Kiu diras la veron, ha<b>vas</b> suferon.
Kiu bati deziras, tro<b>vas</b> bastonon.
Bona kaporalo re<b>vas</b> esti generalo.
Nenia konstruo po<b>vas</b> esti sen bruo.
La parto plej <b>vas</b>ta venos la lasta.
i ha<b>vas</b> ankora signon de demando.
El la mizero oni de<b>vas</b> fari virton.
De tro multa scio kre<b>vas</b> la kranio.
Popola kutimo ha<b>vas</b> valoron de leo.
Paca silento, ke ne blo<b>vas</b> e vento.
Ne voku diablon, ar li po<b>vas</b> aperi.
Mensoganto de<b>vas</b> havi bonan memoron.
Li vi<b>vas</b> sur la tero kiel en infero.
Li ha<b>vas</b> la kapon sur la usta loko.
Li ha<b>vas</b> ankora printempon en kapo.
Kontentigi iujn e anelo ne po<b>vas</b>.
Kiu forton ne ha<b>vas</b>, iam malpra<b>vas</b>.
Juneco ne scias, maljuneco ne po<b>vas</b>.
Hundo po<b>vas</b> boji e kontra la reo.
iu abomenao tro<b>vas</b> sian adoranton.
Vi po<b>vas</b> e haki lignon sur lia kapo.
Ordonita kiso ha<b>vas</b> guston maldolan.
Ne fidu amikon, kiu ha<b>vas</b> jam flikon.
Ne iu aspiranto de<b>vas</b> esti prenanto.
Kiu volas mensogi, de<b>vas</b> bone memori.
Kiu neniun savis, malamikon ne ha<b>vas</b>.
Kiu ha<b>vas</b> la forton, ha<b>vas</b> la rajton.
Kiu amas okulai, ne ha<b>vas</b> kion mai.
Kio ser<b>vas</b> por io, tagas por nenio.
Ili vi<b>vas</b> per unu animo en du korpoj.
Geedzoj en paco vi<b>vas</b> en rea palaco.
El la neceseco oni de<b>vas</b> fari virton.
E blinda kokino po<b>vas</b> trovi grajnon.
iu tial ha<b>vas</b> sian kial.
iu vi<b>vas</b> la sia prudento kaj sento.
iu tajloro ha<b>vas</b> sian tranmanieron.
Sama buo blo<b>vas</b> varmon kaj malvarmon.
Ne po<b>vas</b> iu homo esti pap en Romo.
Liaj dentoj po<b>vas</b> forgesi sian metion.
Li ha<b>vas</b> la kapon fortike sur la kolo.
Kiu neniun savis, malamikojn ne ha<b>vas</b>.
Kiu elektas tro multe, rice<b>vas</b> nenion.
Fajro pro<b>vas</b> la oron, mizero la koron.
io ha<b>vas</b> sian sed kaj se.
Oni vi<b>vas</b> ne kun mono, sed kun persono.
Murmuregas la urso, sed danci i de<b>vas</b>.
Mi ha<b>vas</b> pri tio nek scion nek supozon.
Kiu ser<b>vas</b> al iu, al si mem malutilas.
Riulo ha<b>vas</b> kornojn, malriulo dornojn.
Li ha<b>vas</b> en la cerbo tro multe da herbo.
Li ha<b>vas</b> ankora la lakton sur la lipoj.
Kontra kalumnio ne po<b>vas</b> batali e Dio.
Kiu okazon foro<b>vas</b>, in jam ne retro<b>vas</b>.
Kiu kaptas tro <b>vas</b>te, konser<b>vas</b> malmulte.
Inter pokalo kaj lipoj po<b>vas</b> multe okazi.
Pastro vi<b>vas</b> de preoj, advokato de leoj.
Ne vivu kiel vi volas, vivu kiel vi po<b>vas</b>.
Li ha<b>vas</b> pli da mono, ol li po<b>vas</b> kalkuli.
Kiu kutimis ion jui, nenie po<b>vas</b> rifui.
Antae kion vi de<b>vas</b>, poste kion vi volas.
Se vi po<b>vas</b>, profitu, sed aliajn ne incitu.
Oni ne po<b>vas</b> sin movi la iu vento aparte.
Kiu prudenton ne ha<b>vas</b>, tiun sao ne sa<b>vas</b>.
Kie diablo ne po<b>vas</b>, tien virinon li o<b>vas</b>.
Al la buo de oni neniu po<b>vas</b> ordoni.
Al du sinjoroj samtempe oni servi ne po<b>vas</b>.
Mono odoron ne ha<b>vas</b>, sian devenon ne diras.
Kiu ha<b>vas</b> bonan najbaron, ha<b>vas</b> bonan tagon.
Kiu vi<b>vas</b> sen kalkulo, balda estos almozulo.
Hodia pagi vi de<b>vas</b>, morga kredite ricevos.
Virino ha<b>vas</b> haron longan kaj saon mallongan.
Sinjoroj sin batas, servantoj vundojn rice<b>vas</b>.
Konser<b>vas</b> e karbo la strukturon de l arbo.
E kvar piedoj de evalo in ne sa<b>vas</b> de falo.
Batanto po<b>vas</b> argumenti, batato de<b>vas</b> silenti.
Scienco ha<b>vas</b> semon enuan, sed frukton bonuan.
Sapo blankecon ne ha<b>vas</b>, tamen blanke i la<b>vas</b>.
Ofte saulo vi<b>vas</b> malrie kaj malsaulo felie.
El la sama buo li blo<b>vas</b> varmon kaj malvarmon.
Serpenton oni po<b>vas</b> eviti, sed kalumnion neniam.
Maro iujn riverojn rice<b>vas</b> kaj tamen ne kre<b>vas</b>.
Ofte ligis malsaulo kaj sauloj malligi ne po<b>vas</b>.
Li faras princan promeson, sed ne ha<b>vas</b> e speson.
Lernado ha<b>vas</b> maldolan radikon, sed bonan efikon.
Ne prokrastu is morga, kion vi po<b>vas</b> fari hodia.
Ne elveru la malpuran, anta ol vi ha<b>vas</b> la puran.
Felio vezike sin le<b>vas</b>, sed balda falas kaj kre<b>vas</b>.
Ofte ligis malsaulo kaj dek sauloj malligi ne po<b>vas</b>.
Kie sklav regadon ha<b>vas</b>, tie mastro balda skla<b>vas</b>.
Malsaulo malpacigis kaj dek sauloj repacigi ne po<b>vas</b>.
Kiu ha<b>vas</b> malican celon, ofte perdas sian propran felon.
Li ha<b>vas</b> pli da uldoj en la urbo, ol da haroj en la barbo.
Kiu askultas, kie li ne de<b>vas</b>, tiu adas, kion li ne re<b>vas</b>.
Faru hodia, kion vi po<b>vas</b>, morga vi eble okazon ne trovos.
Edzigu filon, kiam vi volas, edzinigu filinon, kiam vi po<b>vas</b>.
Kion ni ha<b>vas</b>, por ni ne valoras, kiam ni in perdis, ni ploras.
Kiu ne akiras, kiam li po<b>vas</b>, tiu poste deziras, sed jam ne retro<b>vas</b>.
Se la tempo forblovis, ni jam helpi ne po<b>vas</b>; kio post ni aperos, ni de i ne suferos.
Du sinjoroj en unu bieno, du mastrinoj e unu kameno neniam vi<b>vas</b> sen reciproka malbeno.